Det är riktigt kul att läsa om utvecklingen i Holy Wood efter att ett gäng alkemister kommit på hur man gör en bildlåda som kan spela in rörliga bilder. Hur giriga handelsmän hittar möjligheter att utnyttja den här snabbt växande branschen, och hur det påverkar både dem som skådespelar och de som tittar på filmerna när de är klara.
Men i vanlig ordning räcker det inte med bra handling och smarta referenser och idéer för att jag ska bli nöjd. Det känns som att jag upprepar det i varenda recension av Discworld-böckerna nu för tiden... De senaste böckerna har inte lyckats få mig att nå karaktärerna, jag känner inte så mycket. Jag tycker att det är bra skrivet och roligt uppbyggt, men det är nästan för komiskt.
Det känns lite skönt att ta en paus nu. Jag blev sugen att fortsätta när jag såg att nästa bok handlar om döden, men det är verkligen läge att variera med något annat nu.
Det här var den tionde (och som det känns den längsta) boken i skivvärldsserien. På engelska Moving Pictures och på svenska heter den Rörliga Bilder. Som omväxling var det ingen av karaktärerna jag föll för den här gången (förutom Gaspode den talande hunden förstås), men som vanligt är jag lika imponerad av Terry Pratchett ändå.
Men, nu blir det lite nya böcker ett tag :)

(Tidigare: Bild på skivvärlden, #1 The colour of magic, #2 The Light Fantastic, 
        #3 Equal Rites, #4 Mort, #5 Sourcery, #6 Wyrd sisters, #7 Pyramids, 
        #8 Guards! Guards!, #9 Faust Eric)