Det här är den sjunde och avslutande boken om skivvärlden. Nej just det, det är ca trettio böcker till! ;)
Ibland funderar jag på att hoppa över alla böcker som inte handlar om häxorna, fast Mort har ju bevisat att det finns o-häxiga skivvärldsböcker som också är fantastiskt bra. 
Den egyptiske djelibeybiske prinsen Teppic reser i ung ålder för att lära upp sig till lönnmördare. Från dess och till bokens slut hinner han göra sitt lönnmördarprov, regera sitt uråldriga kungadöme som vägrar förnyas, med hjälp av en konservativ präst/rådgivare, och fly med en vacker ung slavinna. Referenserna haglar ännu en gång, de är mycket bra och underhållande, och Pratchett skriver som om han vore en av skivvärldens mindre gudar.
Trots det är det här en av de böcker jag föll minst för hittills. Det är ganska mycket jag tycker om med Pyramids (Pyramidfeber), och under flera kapitel var jag riktigt inne i handlingen och tyckte boken var väldigt bra. Men som helhet känns den mest som ett tidsfördriv, dock ett underhållande sådant. T.ex roades jag av kamelerna med sina matematiska genihjärnor som de helt undanhållit mänskligheten.
Helt okej del av skivvärlden, men blir ingen favorit!

Fortsättningsvis kommer jag fetmarkera de böcker jag gillat mest i serien i den sedvanliga länkningen nedan:

(Tidigare: Bild på skivvärlden, #1 The colour of magic, #2 The Light Fantastic,
#3 Equal Rites, #4 Mort, #5 Sourcery, #6 Wyrd sisters)