Oj oj oj, den här boken alltså. Vilken läsupplevelse! Den tog inte många dagar att läsa ut för det var så otroligt spännande hela tiden. För den som har missat det så är det här bok nr 2 i trilogin vid namn Hunger Games, men det borde inte ha undgått många ;)
Catching fire (Fatta eld) skulle kunna bli min favorit i serien. Jag hade inte läst något alls om den här, inte ens baksidan, så varenda detalj och vändning var en överraskning för mig. Just därför tänker jag inte nämna något om vad den handlar om, men Suzanne Collins har nog redan fångat de flesta läsarna redan i första boken. Det är nästan bättre om man inte vet något.
Det märktes ganska fort att den första halvan till viss del går ut på att bygga upp inför den "riktiga" handlingen, men det var aldrig tråkigt. Faktiskt så tror jag nästan jag gillar första halvan bäst, kanske. Det är en viss scen som håller sig kvar i mitt huvud, varning för en ganska liten spoiler.
[Det är när ett helt rum luktar rosor och blod från en viss president Snow. När Katniss upptäcker att det är hans andedräkt som av någon konstig anledning luktar blod så kunde jag verkligen känna doften intill mig, till och med känna värmen från Donald Sutherlands andedräkt mot min kind. Vet inte varför, men något med den scenen känns så verkligt]
Det finns väl hundratals andra delar jag hellre skulle kunna nämna i en spoilertext, men nu var det detta lilla som jag hade i tankarna.
För att beskriva boken med tre enkla ord: spännande, överraskande och fängslande.

(Tidigare inlägg om Hunger Games, Boken och Filmen)