Every Day
Som jag längtat och behövt den här boken, tänk om jag bara vetat det lite tidigare. Eller kanske senare, så jag inte behövde vänta så länga på bok #3 som kommer i oktober.
Är Every Day en perfekt bok? Såklart inte, och i efterhand kanske jag bryr mig mer om de ytterst få element som eventuellt kunde uppfattas som möjligtvis störande. Men en perfekt upplevelse var det verkligen. En nästan perfekt bok, och jag är så glad att jag hittade den till slut. Jag har läst recensioner och sett toppbetyg på många bokbloggar genom åren, men av någon anledning aldrig blivit sugen. Sedan blev jag plötsligt det förra veckan, vilket jag är tacksam för nu.
Kortfattat och utan att kunna göra boken rättvisa: Varje dag vaknar A upp i en ny kropp. Alltid i en kropp av samma ålder som A själv, och alltid inom ungefär samma geografiska område som dagen innan. Men aldrig i samma person, och aldrig i ett bestämt kön. Varje dag en ny dag, i en ny kropp, nytt liv, nya människor. A har anpassat sig bra till det här livet, men det är inte så lätt när man blir kär.
(Svenska översättningen: Jag, En).
David Levithan skriver med ett behagligt och ibland poetiskt språk som hjälper mig att verkligen connecta med A. Hens upplevelser är så starka och välbeskrivna att jag äntligen fick en chans att faktiskt känna något medan jag läste. Det är en så uppriktigt juste person att även när de själviska handlingarna börjar ta över så vill jag bara att A ska komma undan.
Hade inte bok #2 funnits tillgänglig hade jag behövt vänta en dag med att påbörja en ny, för det här är en typisk Book Hangover -värld för mig. Jag kommer på mig själv med att nästan på riktigt undra vem omkring mig som kanske har en "gäst" i sig för en dag. Jag älskar när det blir så, att man är så inne i en värld att man glömmer bort sig i verkligheten för en stund. Nu ska jag gladeligen kasta mig in i Another Day.
Kommentarer
Trackback