Det var några veckor (kanske månader?) sedan jag läste den här nu, så en ingående beskrivning skulle inte göra den rättvisa. Som sammanfattning i stället så var jag inte helt blåst av stolen men inte heller besviken. Trilogin får en ordentlig avslutning och jag tror att jag är nöjd med slutet, men själva upplösningen skulle jag nog behöva läsa om för att förstå till fullo. Det är inget problem att hänga med om man bara är fokuserad, men dessvärre så var jag lite trött när jag närmade mig slutet och hade den där känslan att jag bara ville läsa ut nu.

 

Återigen så hamnar vi i en ny setting med den nya boken, och sådant uppskattar jag. Det separerar varje bok på ett tydligt sätt så att det inte blir språngbräde-känsla och det kan många gånger vara rätt så fräscht. Men dessvärre för mig så var miljön/staden i Calamity inte en jag trivdes riktigt i. En annan nackdel med det tillvägagångssättet är att man lätt tappar känslan, tryggheten med det bekanta, men om de nya miljöerna är något man tycker om så borde det inte vara ett problem. Själv hittade jag aldrig charmen i staden av salt, och så tyckte jag både denna och tvåan var lite för långa.

 

Generellt så gillade jag hela Reckoners, men favoriserar helt klart ettan. Det skulle bli skitbra filmer, eller kanske en tre säsongs-serie, så jag hoppas riktigt ordentligt att någon plockar upp den idén. Det är inte lika avancerad intrig som andra Sanderson-böcker, men som ungdomsböcker annars så är de något att bita i. Han levererar som vanligt välplanerad kvalitet, och jag vet att jag kommer rekommendera dem till mina barn när de kommer upp i rätt ålder :)