Den första boken, Angelfall, börjar otroligt starkt tycker jag. Jättebra faktiskt. Vad som helst kan hända, och introduktionen av varje relevant karaktär är riktigt uppslukande. Min personliga favorit är inte Penryn, utan hennes vansinniga mamma. En allvarlig och inte alls komisk situation i verkligheten, men som inslag i en apokalyptisk serie blir det humorisktiskt på ett rått sätt som man sällan ser i amerikanska ungdomsböcker och särskilt inte från mammor. Det uppskattade jag. Susan Ee har varit vågad på flera sätt vad gäller relationer och våld, men tyvärr är hon lika feg (eller bara ovillig) som andra författare i dessa genrer när det gäller sex. För Gud förbjude att folk faktiskt får ligga i ungdomslitteratur! På riktigt alltså, det är förbjudet (för änglar åtminstone) att ligga med människor i dessa böcker. 

 

Jag tycker inte att de andra böckerna, World after och End of Days, börjar lika starkt. Tvärtom så tycker jag att allt bara "fortsätter" och att tvåan upprepar mycket från ettan. Jag ser inga riktningar eller mål, det bara går liksom. De två rekommenderar jag bara för läsare som verkligen gillar Angelfall. Men om man inte blir imponerad av den så tror jag knappast man får ut något av uppföljarna.