Utan vidare eftertanke kan jag säga att det här är min favorit av Discworld-böckerna, hittills i alla fall ;)
Det är bok #3 i serien, och som det verkar en fristående del. Den är inte lika "tokig och knasig" som de första två, även om den ganska mycket skriker Pratchett.
På svenska heter den Trollkarlens Stav, vilket inte gör sig lika bra som originaltiteln. Eftersom den handlar mycket om t.e.x jämnställdhet och magi så är ju Equal Rites en så himla klockren titel!
Den handlar främst om flickan Esk (Eskarina), som ärver/binds till en trollstav av misstag för att hon som nyfödd misstas som pojke. Med häxan Granny Weatherwax's hjälp lär hon sig så mycket hon kan om häxmagi, för att sedan ge sig av till Osynliga Universitetet för att bli trollkarl. Men, flickor kan väl inte bli trollkarlar, eller?
Den största skillnaden jämfört med de första böckerna är att man kommer så mycket närmare karaktärerna. Det är mer uppbyggnad av karaktärer och handling tycker jag, och mindre av äventyr och action. Inte för att den saknar något av det, men jag tycker inte att den är som de andra där man känns rusa genom handling och komiska referenser på ett annat sätt.
Som vanligt måste jag börja att beskriva den som rolig, men det fanns som sagt lite andra djup som jag uppskattade. Den känns en gnutta mer seriös, utan att för den sakens skull förlora sin Skivvärlds-känsla. (Under ett tag fick jag faktiskt lite Harry Potter och Bartimaeus -känslor, bara sådär!)

(Tidigare: Bild på skivvärlden,
  #1 The colour of magic,
  #2 The Light Fantastic)