Svenska vs Engelska

Smaken är som baken, inom alla tänkbara områden. Vissa föredrar sött framför salt, andra brunögt framför blåögt, vissa snyggt framför praktiskt.
Språk är också något man kan känna olika inför, och jag tycker att det engelska språket har så många skönare ord än det svenska.
Jag menar inte att svenska författare och översättare är mindre kompetenta än engelskspråkiga, absolut inte! Men jag känner verkligen att det krävs mer av svenskan för att låta bra och naturligt, engelskan har ett flyt som jag föredrar.
Jämför det här t.ex:

The grapes were sweet and juicy, he popped one into his mouth - Vindruvorna var söta och saftiga, han ploppade in en i munnen.
Eller:
A low moan escaped her lips as he gently stroked the low of her back - Ett lågt stön undslapp hennes läppar när han varsamt strök hennes svank.
Eller:
It was indeed the best steak he had ever tasted - Det var i sanning den bästa stek han någonsin smakat.

I mina öron låter det finare på engeska, och töntigare på svenska. Det finns så många ord som inte ens funkar på svenska, som "pop" i den betydelse som i exemplet ovan. Dessutom låter "mouth", "moan", "stroke", "indeed" och "taste" så mycket bättre (om jag begränsar mig till exemplen, kan skriva en hel ordbok med andra ord som låter skönare på engelska. Som "feel", "love", "spread", "teach"... och "cellardoor" förstås ;)
Det finns säkert exempel på när det funkar åt andra hållet, men jag kommer inte på något just nu. Jag undrar hur jag skulle känna för andra språk.

Är jag ensam om det här? Vad har ni andra för smak? :)

Jag håller med, engelska låter helt enkelt bättre oftast...

Jag är likadan, trots att jag är översättare ;)

Men det är inte så konstigt. Engelskan är ett språk med hög status. Högstatusspråk HAR den effekten på folk - man kan liksom inte låta bli att tycka att de är BÄST. Det var samma sak med franskan och tyskan en gång i tiden, när de var högstatusspråk. Shit, vi bytte ju ut typ halva det svenska ordförrådet OCH ändrade vår grammatik för att låta mer som tyskarna - så coolt tyckte vi att det var! Ändå finns det knappast många svenskar nu för tiden som tycker att just tyskan är speciellt vacker eller överlägsen svenskan... Snarare tvärtom :)

På heder och samvete lovar jag att den dagen kinesiska eller arabiska eller, öh, finska blir världsspråk kommer vi svenskar avguda det språket med. Fuck engelska, liksom. Som inte ens har ett riktigt ord för svank.

En asjobbig brist i engelska språket:
De HAR inget ord för "jobbigt". Seriöst. Hur överlever de?

Jag håller med. Jag tänker faktiskt mycket på engelska, men skriver på svenska, och ibland har jag svårt att få det att låta (lika) bra på svenska.