Kriget fortsätter
The Dead of the Night (När natten är som mörkast) är andra boken i John Marsdens Tomorrow-serie.
Jag tyckte bättre om den än första boken, de är ganska lika på ett sätt men här händer lite mer av allt. Handlingen kan beskrivas nästan likadant: gruppen består nu av sex ungomar, som lever gömda och kämpar med att överleva, hålla sams, spionera på fienden och sabotera.
Som man förstår av antalet gruppmedlemmar nu vs. då så var slutet av förra boken lite av en cliffhanger, men jag tycker inte att den informationen är någon spoiler för det kan faktiskt bero på lite vad som helst.
Jag kan utlova lite mer spänning, nya händelser såklart, mer tonårshormoner till min förtjusning, mer krigskänsla och lite mer action. Det gladde mig att författaren ändrat berättartekniken en aning så att karaktärerna inte rabblar upp grejer för huvudkaraktären på samma sätt (eller åtminstone inte lika ofta). Det var också uppfriskande med små miljöombyten och liknande.
Jag märker att allt jag har att säga om den här är jämförelser med förra boken, men det beror nog på att de så tydligt är två delar av en längre berättelse. Det är sju böcker, och baserat på de två och en halv som jag hittills läst så känns nog alla som en egen liten del av den längre historien.
The Dead of Night håller samma goda kvalitet som förra boken, men med mer handling, spänning, och karaktärsutvedkling.
(Tidigare: #1 Tomorrow, When the War Began)
Jag tyckte bättre om den än första boken, de är ganska lika på ett sätt men här händer lite mer av allt. Handlingen kan beskrivas nästan likadant: gruppen består nu av sex ungomar, som lever gömda och kämpar med att överleva, hålla sams, spionera på fienden och sabotera.
Som man förstår av antalet gruppmedlemmar nu vs. då så var slutet av förra boken lite av en cliffhanger, men jag tycker inte att den informationen är någon spoiler för det kan faktiskt bero på lite vad som helst.
Jag kan utlova lite mer spänning, nya händelser såklart, mer tonårshormoner till min förtjusning, mer krigskänsla och lite mer action. Det gladde mig att författaren ändrat berättartekniken en aning så att karaktärerna inte rabblar upp grejer för huvudkaraktären på samma sätt (eller åtminstone inte lika ofta). Det var också uppfriskande med små miljöombyten och liknande.
Jag märker att allt jag har att säga om den här är jämförelser med förra boken, men det beror nog på att de så tydligt är två delar av en längre berättelse. Det är sju böcker, och baserat på de två och en halv som jag hittills läst så känns nog alla som en egen liten del av den längre historien.
The Dead of Night håller samma goda kvalitet som förra boken, men med mer handling, spänning, och karaktärsutvedkling.
(Tidigare: #1 Tomorrow, When the War Began)
Kommentarer
Trackback