Den här filmen var både en besvikelse och bättre än förväntat. Innan jag såg trailern tyckte jag den verkade så himla bra. Jag fick intrycket att den var baserad på en serietidning, där Victor Frankensteins monster försöker hitta sin identitet och introduceras för andra bekanta karaktärer som Quasimodo och Dr Jekyll & Mr Hyde. Men nu har jag tittat närmare på det och det är inte alls någon serietidning. Det var bara en form av grafisk novell som gjordes för att sälja in filmmanuset. I slutprodukten, alltså filmen, får vi tyvärr inga crossovers med ringaren.

 

Trailern gör mig så trött på det där som hollywood alltid gör fel. De tror att övernaturliga filmer bara har två målgrupper, och de underskattar båda. Inbillar sig att översnygga skådisar som hånglar till poppig kärleksmusik är allt som krävs för unga tjejer, eller om man vill locka killarna ska man spela hård musik till våldsamma actionscener. Jag önskar att de kunde göra något seriöst av det de här genrerna och inse att de fångar både tilltänkt målgrupp men även många andra på det sättet. Trailern till I, Frankenstein varnar för något skitlöjligt.

Filmen är bara något mindre löjlig... Men, den är ändå inte så illa som den verkar i trailern. Det kan ha varit de låga förväntningarna, men jag kunde ändå uppskatta filmen som tillräcklig fredagsunderhållning. I början blir monstret attackerad av demoner men räddad av gargoyler, och där var jag redan lite fast. Gargoylerna var snyggt gjorda och ganska imponerande, min lättinspirerade sida blossade upp direkt och glödde vidare när det tidigt visade sig att de var änglar. Under filmens gång vandrar Adam, som han blir kallad av gargoyl-ordens drottning, runt på jorden i några hundra år tills han når våran nutid. Här väntar vetenskapsmän och demoner som vill låsa upp hemligheten bakom Frankensteins monster. Att skapa liv är motivation nog för att forskare ska intressera sig för honom och hans skapares historia. För demonerna lockar alla själlösa kroppar som de kan skapa och fylla med sina fallna fränder som är fast i underjorden. 

 

Det finns faktiskt en liten shadowhunter-känsla i den här filmen. Den har väldigt mycket potential och jag tror att den hade kunnat bli riktigt bra om någon bara hade velat gå den seriösa vägen med den i stället. Den landar till slut på "ganska okej" eller till och med "helt okej", om man inte har för höga förhoppningar. Det är samma manusförfattare som gör Underworld för er som gillar det, själv har jag aldrig sett dem. Annars om man uppskattar Van Helsing, Blade, Hell Boy (som också har mycket potential) och Riddick så är utsikterna goda att verkligen tycka om den här.