Det här är en romantisk dystopi som mestadels håller alldeles lämplig takt.
Det är #1 i trilogin Matched, skriven av Ally Condie.
Handlingen tar sin början när Cassia på sin sjuttonårsdag ska gå på sin matchnings-bankett. Samfundet som styr samhället har valt ut hennes optimala livspartner och allt känns underbart för Cassia, tills fel ansikte för ett ögonblick dyker upp på skärmen där hennes framtida man visas. Även om det var ett misstag, trots att Samfundet inte gör misstag, så är det ett som Cassia inte kan släppa.
(Vet inte om följande funderingar kring boken anses avslöjande, jag tycker inte det. Det är rätt uppenbart, särskilt om man sett omslagen, vad serien huvudsakligen går ut på).
I denna alternativa framtid styr regimen över alla viktiga beslut en individ behöver ta, för att så många som möjligt ska få bästa möjliga livskvalitet (och antagligen vara så nöjda och produktiva som möjligt).
Det läskiga är att jag inte ryggar för det här Samfundet så mycket, i alla fall inte till en början. Jag tycker de är i närheten av ett perfekt samhälle, om de inte var för strikta med vad folk får äga och göra, inte begränsa kultur och innehav som de gör. Om de gav sina invånare mer utrymme, självständigare val eller åtminstone illusion av det, så skulle inte viljan och risken för revolt vara så överhängande. Det finns potential, om inte annat, för en riktigt trivsam tillvaro. (Men om det varit perfekt skulle det ju inte blivit någon bok ;)
Till en början går allting fram i bra fart, man får riktigt sjunka in i världen utan att det ska stressas från författarens sida. Tankar och känslor från berättarrösten hinner sjunka in, och det är rätt så skön stämning i den fina men stela miljön.
Efter ett tag började jag dock undra när det skulle hända något. Det gick lite långsamt en stund, inte så mycket miljöombyten eller action. Hade jag bara varit beredd på att det mesta sker i vardagen skulle jag nog uppskattat det mer. Men, långsamt är ju inte alltid detsamma som tråkigt enligt mig ;)